Skulle sluta lägga upp dåliga kvällsbilder, men jag gör det ändå. Efter skolan har jag haft ont i huvudet, kollat på My so-called life och ätit. Kul.

Går igenom bilder från 2010-2011. Måste  börja lägga upp bättre fotografier här.

Hängde i Stockholm med mina knödlar i helgen.

Hejsan små rymdisar! Mina kamera grejer stals ju i somras. Nu har jag äntligen fått ihop pengar och köpt mig en ny kamera! Köpte mig en 60D och är riktigt nöjd! Har inte orkat ta mig ut i kylan och fotograferat, men en bild på Jenny blev det! Nu ska jag sluta prata om den för sådant är bara jobbigt. Hej då.

Äter och chillar vid datorn med mat och min nya mössa.

Förlåt om jag använder svordomar men ni får leva med det. För jag är så jävla trött på att se hur mina vänner och andra klagar och gnäller över deras kroppar och trista liv.
Idagsläget så blir folk liksom "höga" av det de ser på internet t.ex. Perfekta tillgjorda lyxbilder och vintagebilder. De läser alla dessa bloggar och ser bilder på t.ex. Tumblr och weheartit som enligt dem "inspirerar" deras liv.
När folk bloggar väljer de ofta bort att skriva det jobbiga i livet. Enligt de flästa bloggare är det "för privat". Detta leder till att endast de bra, fina och lyxiga dagarna hamnar på deras bloggar. De är också ganska många som piffar till texterna med ord som lyx t.ex. Att man skriver: "Idag var jag och mina vackra vänner på ett lyxigt vackert fik i Stockholm och drack en lyxig kaffe." Detta kan ju vara en helt vanlig kaffe, men med ett piffigare ord låter det ju så mycket bättre. De får deras liv att se så perfekta och vackra ut. Det finns inget dåligt. De har dyra vackra kläder, smala kroppar och inspirerande bilder. Folk ser upp till dessa personer som gudar och kollar deras boggar minst tre gånger om dagen. De vill ju också ha ett perfekt liv, vara söta och vackra.
Nästan varje gång jag är med vänner på stan så klagar de över att de är "tjocka" fast de är helt normala eller är extremt smala. Läser också på ganska många bloggar att det är en stor önskan att äga en smal kropp. De diskuterar vackra synliga nyckelben och bröstkorgar. Folk ser upp till folk som twiggy för hon är så "vacker" och har spinkiga perfekta ben. Vet ni egentligen hur många som svälte sig på grund av henne och fortfarande gör? Är det så vi vill se oss själva? Ett vandrande skelett som ligger där psykist förstörd och gnäller om ångesten för våran kropp?

Många är så extremt påvärkad av dessa äcklande ideal som man så strängt ska följa. Det är så jävla sjukt hur långt det gått och hur många som inte märker hur totalt manipulerad de är. Folk gråter, klagar, svälter och förstör för att få de perfekta små gulliga liven som bara är en lögn.

Sitter för mig själv och öser till Wolfmother och bestämmer mig för att jag ska köpa Wolfmother vinylen jag kollat på i snart ett år. (Ni får en bild på några vargar jag fotade någon gång.)

Gjorde lite nytt på bloggen. Det blev inte bra. Synd...

Tog mig en liten fotorunda på morgonen men det gick sädår.

Hängde i Gävle.

Hängde i Falun och skapade vacker konst.

Firade nyår!